E-BÖCKER OCH E-LÄSARE
Tillgänglighetsdirektivet och filformat formar möjligheterna framåt
Många njuter av att ha e-böcker med sig när de är på språng. Det kräver naturligtvis en mobil enhet och här står man huvudsakligen inför tre alternativ: En enhet som kör Apples iOS (iPhone eller iPad), Android eller en dedikerad e-boksläsare kallad e-läsare (det kan finnas överlappningar här, eftersom vissa e-boksläsare stöder Android-operativsystemet – vi återkommer till det).
De flesta väljer att ha en Apple- och Android-enhet, eftersom dessa små superdatorer kan användas för praktiskt taget alla syften i dagens samhälle, och läser man e-böcker har man också med sig dem per automatik. E-boksläsarnas användningsområden är något mer begränsade, men de har åtminstone en viktig fördel jämfört med vanliga telefoner och surfplattor – skärmen.
E-boksläsaren är betydligt mer ergonomisk för ögonen, så om man läser mycket kan vissa föredra denna typ av skärm. Kortfattat beror det på hur skärmen fungerar. När du tittar på dina vänner, på ett träd i parken eller läser bokstäverna i en pappersbok med dina ögon, kan du se det eftersom något ljus träffar objektet och reflekteras, där dina ögon och hjärna tolkar nyanser, former och så vidare. En e-boksläsare fungerar på ett liknande sätt som sidorna i en bok. Tekniken i de flesta av dessa läsare använder mikroskopiska bläckkapslar som aktiveras när ström tillförs dem. Därmed efterliknar en e-boksläsare i princip sidorna i en bok, där det omgivande ljuset reflekteras olika beroende på om det finns bläck eller inte.
En vanlig surfplatta eller telefon har däremot en skärm som i grunden är svart, men där ljus i olika färger kommer bakifrån på skärmen. Med andra ord utsätts ögonen för direkt ljus, medan det i en bok eller e-boksläsare är indirekt ljus. Detta kan göra det ansträngande för ögonen att läsa på skärmen under längre tid på en vanlig surfplatta eller telefon.
Med skillnaderna i skärmarna mellan e-boksläsare och vanliga surfplattor/telefoner kommer resten av den här artikeln att fokusera på e-boksläsaren och möjligheterna att läsa e-böcker på denna typ av enheter.
/BIB-ebook-woman-couch.jpg?width=3456&height=2153&name=BIB-ebook-woman-couch.jpg)
Filformat
Utbudet av e-boksläsare är brett, och de stöder olika filformat och teknologier. Det kan vara lite av en djungel att hitta rätt bland .pdf, .txt, .epub, .azw och så vidare. Alla e-boksläsare stöder inte alla format, så det är enormt viktigt att välja rätt e-boksläsare beroende på var man får sina böcker ifrån. Till exempel är Kindle-läsaren en mycket populär e-boksläsare, men den stöder främst böcker som är köpta på Amazon.
Tidigare gavs vissa e-böcker också ut i PDF-format, men denna teknik stöder inte många av de funktioner som finns i en modern e-bok. Textstorleken är till exempel låst, vilket gör att filerna kan vara svåra att läsa på små skärmar.
Fördelen med PDF-formatet är att det kan läsas på i princip alla typer av enheter utan problem. Detta beror dock delvis på att möjligheterna att kopieringsskydda filerna är begränsade, och därför vill många förlag inte publicera sina verk som PDF.
Epub-formatet är idag det mest utbredda formatet. Formatet gör det möjligt att justera både teckensnitt och textstorlek dynamiskt, vilket är en stor fördel för att kunna läsa boken på olika typer av skärmar. För användaren är det också mycket bekvämt att kunna anpassa läsupplevelsen som man vill.
Samtidigt stöder formatet ett effektivt kopieringsskydd, vilket är viktigt för författare och förlag som behöver skydda sin upphovsrätt.
Tillgänglighetskrav
EU har antagit en rad bestämmelser för att säkerställa att produkter och tjänster uppfyller krav på tillgänglighet för personer med fysiska utmaningar eller funktionsnedsättningar.
Dessa bestämmelser ska implementeras och administreras lokalt i respektive medlemsland senast den 28 juni 2025, och det ska också beslutas lokalt hur och vilka myndigheter som ska kontrollera reglerna. Det innebär också att det varierar mellan länder hur långt man har kommit när det gäller att skapa tydlighet kring de nya reglerna.
I Danmark finns det exempelvis tydliga riktlinjer för vilka krav redan utgivna böcker måste uppfylla, men i Sverige pågår fortfarande debatt om detta eftersom den svenska grundlagen om yttrande- och tryckfrihet kan vara i konflikt med tillgänglighetskraven beslutade inom EU.
Tillgänglighetskraven gäller i hög grad för e-böcker, som i framtiden måste uppfylla ett antal krav som inte tidigare varit nödvändiga. Dessa krav inkluderar bland annat att e-bokens navigering och kapitelindelning ska vara tydlig, att tillgänglighetsfunktionerna ska beskrivas i bokens metadata och att det ska finnas möjlighet till uppläsning av texten.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att dessa krav inte bara gäller själva e-boksfilen, utan läsupplevelsen som helhet. Det innebär att hela ekosystemet – inklusive metadata, själva e-boken, kopieringsskyddet, den elektroniska enheten och programmet som används för att läsa boken – alla måste uppfylla tillgänglighetskraven. Till exempel får inte kopieringsskyddet begränsa några av tillgänglighetsfunktionerna.
Detta kan i sin tur göra att äldre e-boksläsare som bygger på att ePub-filer, skyddade med Adobe DRM (se nedan), överförs till en e-boksläsare och spelas upp där inte längre kan stödjas.
Kopieringsskydd
Eftersom böcker i grunden omfattas av upphovsrätt, kräver nästan alla förlag att deras böcker skyddas mot kopiering så att digitala kopior inte sprids och delas utan tillstånd. Tekniken som skyddar böckerna kallas DRM (Digital Rights Management), och det finns framför allt tre metoder för DRM som är värda att lyfta fram:
Adobe DRM
Detta har varit en mycket utbredd standard under många år. En anledning är att formatet ursprungligen utvecklades för att vara säkert, enkelt och bekvämt för att sälja e-böcker, något Adobe lyckades med och därför har formatet blivit populärt i den digitala bokbranschen.
Formatet möjliggör bland annat att man kan ladda ner kopieringsskyddade ePub-filer som sedan kan spelas upp i programmet Adobe Digital Editions utan att filerna kan kopieras vidare, och i biblioteksverksamhet kan filen uppdateras med ett utgångsdatum så att den inte längre kan användas när lånetiden har löpt ut.
Utmaningen med Adobe DRM är att formatet inte har vidareutvecklats på flera år. Adobe har inte officiellt uttalat sig om framtiden för formatet, men vi har talat med centrala personer i branschen. Enligt den information vi har fått ingår det inte i Adobes planer att vidareutveckla sin DRM-lösning.
Det skapar även vissa utmaningar när det gäller att uppfylla tillgänglighetskraven som blir obligatoriska år 2025 enligt lagstiftning beslutad av EU (se ovan). Bland annat har Adobe inte dokumenterat att text-till-tal-funktionerna kommer att fungera i alla sammanhang. Därför är det i nuläget mycket osäkert om Adobe DRM helt kommer att kunna uppfylla dessa krav.
Proprietära system
En annan möjlighet är att kopieringsskyddet byggs in i själva lösningen där man läser e-boken. Ett exempel är Biblio, där användaren inte får tillgång till själva bokfilen utan använder samma program för att söka i katalogen, välja den önskade boken och läsa den direkt i lösningen. Detta tillvägagångssätt gör det i praktiken onödigt att lägga till ett kopieringsskyddslager på filen, eftersom den finns i ett slutet system som inte kan kopieras.
Dessa lösningar är vanligtvis tillgängliga via fristående appar på mobila enheter eller via webblösningar som kan användas på enheter med åtkomst till hemsidor. Eftersom kopieringsskyddet är inbyggt i lösningen utgör kopieringsskyddet inte något hinder för att uppfylla tillgänglighetskraven, så länge lösningarna för att läsa e-boken i är utvecklade för att uppfylla dessa krav.
Biblio fungerar på alla e-boksläsare som använder Android version 5 eller högre.
Readium LCP
Den senaste kopieringsskyddstekniken heter Readium LCP. Det är den enda oberoende DRM-lösningen som har dokumenterat att den uppfyller de tekniska skyddsåtgärderna utan att kompromissa med tillgänglighetskraven.
För närvarande är det endast ett fåtal e-boksläsare som stöder Readium LCP, och det är ännu oklart hur tillverkarna av e-boksläsare kommer att reagera på utmaningen att uppfylla både tillgänglighetskraven och att stödja detta format. Hos WeDoBooks följer vi denna utveckling noga.
Sammanfattning
EU:s tillgänglighetsdirektiv ska vara implementerat i alla EU-länder senast i slutet av juni 2025. Dessa regler innehåller nya krav för bland annat e-böcker. Alla nya e-böcker som ges ut därefter, och i viss mån även äldre e-böcker, måste uppfylla dessa krav.
Reglerna gäller inte bara själva e-boken, utan alla de element som påverkar läsupplevelsen – inklusive kopieringsskydd, programvaran som e-boken läses i och i viss utsträckning även den enhet som används.
Dessa krav, tillsammans med den teknologiska utvecklingen inom e-bokområdet, innebär att vissa av de program och enheter som används idag inte längre kommer att kunna stödjas.
Enligt reglerna får kopieringsskydd av e-böcker inte begränsa tillgängligheten. Ett vanligt format idag är Adobe DRM, som enligt tillgänglighetsexperter med stor sannolikhet inte kommer att uppfylla tillgänglighetskraven på vissa områden. Adobe har ännu inte levererat dokumentation om, eller hur, de har tänkt att följa dessa regler. Därför talar mycket för att ePub-filer skyddade med Adobe DRM inte kommer att uppfylla de framtida lagkraven på området.
Branschen rör sig istället mot två möjliga lösningar:
- Slutna system, där e-boken inte är tillgänglig som fil, utan kan läsas i dedikerade appar eller program där även lån eller köp sker. En e-boksläsare behöver ofta stödjas av ett operativsystem där dessa appar eller program kan installeras.
- Program eller appar som stöder det nyare kopieringsskyddsformatet Readium LCP, som är dokumenterat att uppfylla tillgänglighetskraven. Dock är det fortfarande få e-boksläsare som stöder detta format.
Det är också värt att notera att många framtida e-boksutgåvor inte kommer att kunna öppnas på äldre dedikerade e-boksläsare, eftersom de nya funktionerna i moderna e-böcker inte stöds på dessa enheter.
Biblio är en av Sveriges mest använda appar för att läsa digitala böcker med över 400 000 användare bara i Sverige. Nu kommer en ny version som redan är väletablerad i Norge och Danmark och når över en miljon nöjda användare.
Flens bibliotek är den första kommunen i Sverige att lansera nya Biblio på sitt bibliotek. Bibliotekarierna Maria Andersson och Åsa Nilsson har lett uppgraderingsprojektet, och är imponerade av användarvänligheten och stödet de har fått under processen.
Ett positivt första intryck av att arbeta med nya Biblio
Bara några minuter efter att de öppnat nya Biblio för första gången blev de glatt överaskade av plattformens enkelhet och insåg mycket snabbt Biblios potential. Maria och Åsa berättar: “En av de mest omedelbara förbättringarna vi har märkt med Biblio är hur lättnavigerad plattformen är. Det är betydligt enklare att hitta det man söker, och gränssnittet är inte bara snyggare och modernare, utan också mycket mer intuitivt.”
/BIB-SE-flen-bibliotek.jpg?width=3024&height=3024&name=BIB-SE-flen-bibliotek.jpg)
Biblio LMS, Library Management System, är bibliotekets nya plattform för att arbeta med den digitala katalogen. Den erbjuder flera nya möjligheter och funktioner jämfört med tidigare. En av de största ögonöppnarna var det helt nya sättet att arbeta med katalogen, vilket är så mycket enklare än vad Maria och Åsa var vana vid. De berättar att det har blivit smidigare för dem som administratörer att arbeta i Biblio LMS. "Nu när allt är samlat på ett ställe gör det arbetsuppgifterna både enklare och lättare att hålla reda på, liksom att hantera inställningarna. Det är smidigt att arbeta med katalogen. Gränssnittet är rent och användarvänligt vilket sparar både tid och gör arbetet roligare,” säger Maria.
"Biblio har landat tryggt hos oss"
Som en del i uppgraderingen är det också viktigt att kollegorna på biblioteket testar nya Biblio så de enkelt kan hjälpa låntagare med frågor. I Flen har man informerat internt om den nya versionen både på ett personalmöte och i mail. "Vi har fått positiv feedback från våra kollegor. De som redan har hunnit testa nya Biblio app har varit mycket nöjda med hur lätt det är att komma igång och använda, och hur smidigt det fungerar," säger Maria.
Låntagarna kommer igång på egen hand
Med nya Biblio kan låntagarna välja om man vill använda appen (som finns både för iOS och Android) eller i en webbläsare för att läsa och lyssna på bibliotekets digitala böcker. Första gången behöver man logga in med sitt lånekort. Flen är en mindre kommun men det är redan flera som har kommit igång bara några dagar efter lanseringen. Maria menar att det kanske främst är "early adopters" som redan kommit igång med Biblio-appen. "De har klarat bytet, att ladda ner appen och börja låna och använda den helt själva utan vår hjälp. På den här korta tiden har vi redan haft fler registrerade lån än vi förväntat oss i den nya appen. Det här tycker vi är lovande för framtiden. Och här på biblioteket visar vi nu nya Biblio för låntagare som är nya för digitala böcker."
/BIB-SE-flen-bibliotekskort.jpg?width=3024&height=3024&name=BIB-SE-flen-bibliotekskort.jpg)
Åsa tillägger: "En rolig ny funktion i appen är möjligheten att lägga till läsning av pappersböcker, vilket vi är nyfikna på att se hur det kommer att utvecklas och användas framöver."
Mer digital läsning med Biblio framöver
Den nya appen öppnar upp ett läsuniversum för användarna. Man får alltid förslag på böcker när man söker och appen är tillgänglighetsanpassad. Läsaren har inbyggda funktioner som gör att var och en kan göra inställningar utifrån egna önskemål och behov. För Flens användare ser Maria och Åsa många möjligheter och är entusiastiska. "Vi ser stor potential i vad Biblio kan erbjuda både vårt bibliotek och våra låntagare," säger Maria. Åsa fortsätter: "När den digitala katalogen är enkel att söka i och hänvisa till kan den även vara ett bra komplement till fjärrlån. Vi tror att framtiden kan innebära en ökad digital läsning, tack vare hur enkel Biblio gör processen att komma igång. För böcker som endast släpps digitalt, kan Biblio bli en viktig kanal för att nå fler läsare. Vi ser också att möjligheterna för samarbete mellan bibliotek ökar när fler använder Biblio så vi kan prenumerera och kopiera varandras bokhyllor.”
Maria betonar också att bibliotekets nya erbjudande med Biblio är funktionsmässigt starkt och konkurrenskraftigt. "Jämfört med kommersiella tjänster är utbudet lite mindre och antalet lån såklart begränsade, men Biblio är full av alla bokhyllor vi har skapat för användarna. Nu är det roligt att både bläddra och leta vidare i vårt digitala bibliotek."
Uppgraderingen har gått smidigt
I uppgraderingsprocessen har Flen arbetat nära teamet på WeDoBooks. Maria berättar: "Vi var de första att gå igenom uppgraderingsprocessen med Biblio, och vi är mycket nöjda med hur det gick till. Vi har haft lätt att få support från Biblio-teamet, och alla frågor har besvarats snabbt och effektivt. Vi har verkligen uppskattat att få vara med från början och bidra med frågor och feedback. Under hela processen har vi känt att det varit ett samarbete. Teamet har varit aktiva och närvarande, och dialogen har varit öppen och produktiv. De synpunkter eller önskemål för förändring som vi har lämnat har ni tagit emot och det känner vi oss trygga med. Vi har verkligen uppskattat samarbetet och vi ser fram emot att fortsätta att arbeta tillsammans."
Maria och Åsa summerar avslutningsvis: "Biblio har redan visat sig vara en stor förbättring för vårt bibliotek. Vi ser fram emot att se hur både vi och våra låntagare kan dra nytta av alla de nya möjligheter som plattformen erbjuder. Tack för att ni har gjort denna övergång smidig och lyckad!"
/_0022_M%C3%B8rkebrun-58.png?width=119&height=116&name=_0022_M%C3%B8rkebrun-58.png)
